Starkare som en björn, än snabbare som en örn

Signaturen “Petter” skriver i en kommentar att han verkligen gillar min blogg. Tack Petter. Han skriver också att han funderat över namnet på bloggen (“Stark som en björn, snabb som en örn” red. anmärkning). Han tycker det verkar som att jag tycker det är viktigare att vara stark än snabb.

Ja, lite så är det nog, Petter. Jag tycker det är finare att kunna forcera en mil med ett vildsvin på ryggen än att kunna kuta den på 38 minuter i tights och pulsklocka. Jag tycker det är mäktigare att kunna göra en getup med en Sultan resårbotten (så fick jag det sagt också) än att springa 110 meter häck under tretton blankt. MEN! Om jag ska vara helt ärlig: jag är född stor, tung och mycket starkare än jag är snabb. Och precis som ni tycker jag att det är roligare att träna det jag är bra på. Vilket ju är helt stört. Man ska ju träna det man är dålig på, det vet ju alla.

I och för sig blir man ju explosiv av olympiska lyft och jag läste nånstans om en svinduktig triatlet som bara tränar crossfit. Men med det sagt: jag ska börja springa mer. Världsa promise. Om inte annat än för att jag tycker är svinjobbigt.