Proteinet

Hur sjukt det än låter blossade det upp en proteindebatt i inlägget om redaktör Hurtigs träningsvanor. “20 minuter efter avslutat pass”, “banan innan, banan efter”, “kroppen kan bara ta upp 15% av animaliskt protein” BLABLABLABLABLABLA. BLABLABLABLA. Den här jargongen illustrerar ganska exakt varför jag vill ha en träningsblogg. Alltså, jag fattar att det är mysigt att läsa på och gå runt och tänka på olika näringsämnen och små matlådor med quinoa. Det blir en hobby. Som bensindrivna radiostyrda bilar eller origami. Men glöm inte att det är just det. Man kan träna och bli stark utan att veta vilket glykemiskt index ren vassle har. Jag lovar! Så om du blir stressad när du tänker på att du måste få i dig små kapslar var fyrtiofemte minut – skit i det. Det finns  nittiotusen olika magiska formler för maximal muskeltillväxt. Men den enda som man VET funkar är att träna så mycket och hårt som möjligt. Och när det kommer till mat tycker jag  signaturen BosseBanan sammanfattar bra:

1. Ät så mycket riktig mat som du bara kan.

[…]

3. Ät så mycket riktig mat som du bara kan.

4. Ät så mycket riktig mat som du bara kan.