Nyss:

Om man skriver på internet blir man ibland kontaktad av folk som vill göra reklam för grejer. Det är naturligtvis lite problematiskt rent moraliskt. För samtidigt som det är kul att testa nya grejer och få innehåll till blogg, vill man ju inte bli en megafon för varumärken att skrika i (jag tittar på er alla bloggare). Och när man sen testar grejen vill man ju inte vara taskig mot den. Det är ju nån som hoppas på sin grej och antagligen blir ledsen om man skriver strängt om den.

Idag var jag och testade en maskin som heter AWT på ett ställe som heter Axelssons Spa i Gallerian i Stockholm. AWT är en…grej…som…Det är en grej, som liksom trycker jättemånga gånger, jättehårt på olika punkter på kroppen. Den ska enligt maskinföraren Daniel stimulera problemområden och liksom irritera muskler och fästen(?) så att kroppen ba “Helvete, det är nåt strul här. Bäst jag fixar!”. Lite som massage/akupunktur blandat med powertool kanske man kan säga.

Att besöka Axelssons Spa kändes lite som att kliva ombord på människoskeppet i Wall-e. Välgroomade människor i kritvita kläder som med lugn röst lotsade en in i olika rum för behandling. Bakom ett vitt, fläktande, draperi satt en kvinna med en jättestark blå lampa i munnen, det bjöds på gojibär i små lerskålar.

Daniel började behandlingen med att fråga om jag har ont nånstans. Det har jag inte riktigt, men eftersom jag så himla gärna vill vara till lags hittade jag på att jag har ont i underarmarna. Typ vid armvecket. Jag är förvisso lite öm där, men det är nog mest träingsvärk, tror jag. Daniel la pannan i djupa veck, klämde och hummade. Sen smetade han på såndär slime som gravida får på magen när dom gör ultraljud och rattade igång maskinen.

"Det här kan kännas lite", sa Daniel och tryckte vad som såg ut som en skruvdragare mot min underarm. Det gjorde det. Men på ett ganska...bra sätt.

Medan jag låg där och kände mig som en formel 1-bil i depån förklarade Daniel att jag skulle vila musklerna i underarmarna under dagen för att låta kroppen läka den irritation som uppstår när maskinen hamrar på muskeln ungefär 2500 gånger. Han förklarade även att det krävs ungefär fyra behandlingar innan man börjar märka resultat.

Efter tjugo minuter i det vita rummet, med den etniska musiken på otroligt behaglig volym, var behandlingen klar. Vi tog i hand och bokade in en ny tid nästa vecka. Då ska vi hamra på ställen där jag har problem på riktigt. För även om jag inte har ont just nu har jag ju problem i axlarna och i viss mån i vänster handled.

Vi får se. Och om jag lyckas utveckla celluliter till på torsdag ska maskinen tydligen kunna behandla dom också.