Mikaels och Henriks tredje vecka
Mikael:
Från Facebook:
Eftersom jag har haft problem med mina knän den här veckan så bytte jag ut marklyften till press, eftersom de inte sliter lika mycket på knäna. 5*5 20 kg press. Det gick kanon! Det känns verkligen som att jag börjar sätta tekniken med press, hur jag ska lyfta stången och få till rätt lyft. Kändes kanon!
Eftersom jag är lite dum i huvudet så glömde jag ta tiden på resten, men det kändes som att det gick snabbt! Vi säger så. KB-swingarna gjorde jag med 20 kg, det kändes tungt för mig. Sista rundan så orkade jag inte med mina burpees, eftersom det gjorde så ont i knäna. Allt som allt så kändes det lite trist, eftersom jag fick så ont i knäna. Ny tag framöver!
30-reps kris:
Även här hade jag ont i knäna, så jag fick justera programmet lite. Det fanns även ingen lämplig utrustning för boxhopp, så jag bytte ut de till burpees. Allt som allt tog det 30 minuter och 53 sekunder. Jag tyckte att det här i grund och botten var en riktigt roligt pass, men det som satte käppar i hjulet var att jag fick ont i knäna av i princip vad som helst. Knäböj även utan vikter gjorde ont, så det gjorde mig lite rädd. Kommer jag inte kunna slutföra Nyårsköftet? Är det här slutet? TO BE CONTINUED!
Förflytta dig en mil till fots:
Här kändes det riktigt bra! Ingen smärta i knäna och ett lagom tempo. Jag lyckades hålla samma tempo ”loppet” igenom, utan några som helst pauser. Det kändes bra att kunna springa hela milen utan några pauser och när jag väl var klar så kändes det kanon! Allt gick på en timme, en minut och tjugotre sekunder. För ett år sedan så hade jag tagit en mil på runt 50 minuter, men det var som sagt för ett år sedan. Min hjärna tror att jag kan springa lika snabbt som för ett år sedan, men min kropp tycker inte likadant. På ett sätt är jag missnöjd med att jag inte sprang snabbare, men jag får vara lite ödmjuk inför mig själv. En mil på en timme är egentligen rätt okej!
Brita:
Veckans sista pass! Jag var så SJUKT peppad! Mest av allt för att se hur knäna skulle hålla. Först och främst kan jag säga att jag nog aldrig svettats såhär mycket när jag har tränat. Jag brukar aldrig svettas när jag tränar, det har känts som att jag saknat den funktionen. Men icke! JÄVLAR vad jag svettades! Det bara rann! Överallt! Det kändes bra. Passet i sig var helt underbart. Pulsen låg på topp i över en halvtimme, vilket kändes fantastiskt. Allt gick som en dans, även knäböjen! Jag gick ner från de 40 kg som jag tidigare gjort, till 30 kg. Det kändes direkt bättre och jag fick knappt ont i knäna alls. Det kändes som en jävla seger!
Varv 1: 8 min, 21 sekunder.
Varv 2: 8 min, 24 sekunder.
Varv 3: 8 min, 16 sekunder.
Varv 4: 8 min, 10 sekunder.
Varv 5: 7 min, 51 sekunder.
Avslutningsvis kom jag att tänka på att det nu gått tre veckor. Det är en fjärdedel av hela utmaningen. EN FJÄRDEDEL! Det känns helt sjukt, att det gått så snabbt. Under de här tre veckorna så har jag gjort fyra träningspass i veckan, tolv totalt. Jag tror att jag inte ens gick på gymmet tolv gånger totalt under hela förra ÅRET! Hur häftigt är inte det?
Henrik:
Den här veckan är jag inte nöjd med!
Förflytta dig en mil till fots:
Onsdagen var det förflyttning en mil. Snöfall och 5 cm lagom kramsnö sög musten ur mig. Det var som att springa/gå på sand. Tiden blev 1 timme och 40 minuter och jag ville bara dö när jag kom in och landade på hallgolvet. Tiden är inte nått att hänga i julgranen med de är vad de är.
Resultatet var en värkande fot och vila till på lördag då jag lessnade och gick till gymmet.
Från Facebook:
Jag gjorde Facebook-passet och det var jobbigt och nära till kräket. Tiden: 24 minuter 52 sekunder.
Nya tag till veckan och det ser ut som att jag tar med mig 2 pass från denna vecka till vecka 4.
