Annons
Annons
 

Mickes och Henriks tolfte vecka

Mikael:

Stånk och stön:
När jag läste det
här så tänkte jag att det inte skulle bli några som helst problem. Liksom, tre marklyft per minut, hur svårt kan det vara? Det utvecklade sig snabbt till ”TRE MARKLYFT PER MINUT, DET HÄR ÄR DÖDEN!!!”. Och sen var det likadant med squatsen.

Annons

Jag tänkte inte att det skulle vara så jävla jobbigt, men det var verkligen det. Med fullt fokus och så pass tung vikt så blev det verkligen en rejäl utmaning och jobbigt så att svetten sprutade. Men fy satan vilken genomkörare. Helt otroligt.

Lite viktfakta då:
Hälften av marklyften gjorde jag på 85 kg, resten av hälften på 75 kg. Jag vet att det är lite FUSK, men vad fan, jag orkade ju inte!
Frontsquats gjorde jag på 60 kg.

Sen boxhoppen, som i mitt fall blev 30 zickzackhopp, och armhävningarna gjorde jag på 9 minuter och 57 sekunder. Jag tror jag aldrig har varit så glad som när jag såg att jag kom under 10 minuter. GLÄDJEN!

Burplease kill me:
Igenom hela Nyårsköftet så minns jag inte hur många gånger jag har sagt eller skrivit att något är ”det jobbigaste jag någonsin har gjort”. Men den här gången är det nog rekord. För det första förstår jag inte hur jag orkade med det och för det andra förstår jag inte varför Kalle utsätter oss för det här. Det här är så nära tortyr man kan komma.

För varje gång min mobiltelefon pep till och sade att det gått en minut så var det som om någonting inom mig dog. Och det hände 34 gånger. Sammanlagt gjorde jag 102 burpees. Och 100 situps. Och 100 knäböj. Och sprang 3 kilometer.

Om ni som läser det här vill pröva på att göra det absolut jobbigaste ni kan tänka er, så gör det här passet. OCH NJUUUUUUUT!

Disco:
Helt klart veckans roligaste pass! Bara en massa arm- och bröstträning och JÄVLAR vad pumpad man kände sig efteråt! Det var som om hela kroppen hade svällt upp, helt sjukt! Jag förstår varför det är så många som ”discotränar”, för jävlar vilket bra självförtroende man får! Vilken boost!

Såhär såg vikterna ut:
Bänkpress: Hälften 40 kg, hälften 30 kg.
Press: 30 kg.
Bicepscurl: 15 kg.

Som maskin valde jag någon frän bröstträningsmaskin, för vem vill inte ha skitstora pattar? Där blev det 40 kilo i alla fall.

Och när självförtroendet låg på topp så testade jag att maxa på vanliga squats. Till slut hamnade jag på 100 kilo jämnt, sen orkade jag inte mer. Men JÄVLAR vad bra det kändes! HUNDRA kilo på axlarna, det är många kilon!

Och på den tredje dagen återuppstånden från de döda igen:
Som jag skrev förra veckan så tror jag inte på det här med ”behagligt tempo”, utan det blev ett jävla tokspringande än en gång! I slutet av maj så ska jag springa Blodomloppet och jag hoppas på att slipa min tid med typ 10 minuter, så här finns inget utrymme för att springa runt och söla. 5 kilometer tog 27 minuter och 57 sekunder, vilket inte var en särskilt bra tid. Bättre ska det bli!

Solhälsningar är verkligen ett kanonsätt att varva ner efter ett hårt löppass, man hinner verkligen pusta ut och få ner andningen på en normal nivå. Jag ska bannemig avsluta vartenda löppass med solhälsningar från och med nu!

OBS! Nu är det typ två veckor kvar tills hela det här är över! Hur är det möjligt? Hur kan det ha gått så fort? Finns det någon form av stödgrupp för oss Nyårsköftare när det här väl är slut?

Henrik:

Hej hopp! Veckan har inte vart så gyllene direkt.

Och på den tredje dagen återuppstånden från de döda igen:
Började med att springa 5 km och göra 10 solhälsningar. Kände redan i början på veckan att nått var fel. Ingen fokus och absolut ingen ork. Men iväg bar det och dom första 100 metrarna kände jag att jag inte hade nån ork. Ingen som helst ork, men va fan!? Bet ihop och kämpade på. Putsade med en dryg minut från förra veckan men helvete vad slut och less jag var

Resten av veckan har vart jobbig att komma igenom och så har vi begravt vår vän till råga på det. Har vart rätt less på att inte orka nått och en snuva som inte ger sig heller.

Disco:
På söndag så peppade jag ordentligt och for på gymmet för att göra ”Disco”!
Drog igång och kände att det inte fanns någon punch i armarna alls.

Kämpade mig igenom följande:
40 kg bänk
30 kg press
TOM stång Bicepcurl
Dipsen var ett helvete.
Och sen gick jag till min gamla favorit! Kabeldrag neråt med snöre. Tränar tricep så man gråter. Jag stod länge och drog i den, lite mera än 3*8 blev de. 30 kg låg på.

Något skamsen och arg ställde jag mig och joggade innan jag lade ner för idag.

Med stor frustration avslutar jag denna vecka.

Tjing!

Dela
Tweeta
 

Annons

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Annons

Laddar