Kalle Zackari Wahlström

Kalle Zackari Wahlström

Kalle Zackari Wahlström

Stark som en björn, snabb som en örn

Gratis muskler: fjällvandring

 |  Publicerad 2012-08-20 10:24  |  Lästid: 3 minuter

Fjällvandring är inte träning. Fjällvandring är naturonani, skaljackemys och frystorkad mat med trasig spork. Det betyder dock inte att man inte blir stark av att fjällvandra. Och stark utan träning är ju själva definitionen av gratis muskler.

Förra helgen stack jag och min hund Kakan till fjällen vid Hemavan/Tärnaby för några dagars kickoff inför jaktsäsongen. Vi kallar det Tidelag Timeout, för som jag och Kakan brukar säga: det som händer på fjället stannar på fjället.

Första natten sov vi vid Nuolptjärn. Det var mygg-roskilde nere vid själva sjön, så vi tältade en bit upp berget.

Kakan hade lite svårt att ta in att vi var ovanför molnen.

Minns inte vad första toppen hette, men gissar nåt samiskt.

Mjölksyrestinna ben och magisk utsikt - två av mina bästa grejer.

Kakan fick också träna. Hon bar sex paket nudlar och en karta. 

Tydligen får samer skjuta hundar som jagar renar. Så jävla osoft regel. Som att jag skulle få skjuta folk som stör mig när jag skriver. Som tur var träffade vi varken renar eller samer.

Moln i mustascherna på Sytertoppen, typ 1760 meter över havet.

Det var ungefär fyra meter sikt när vi besteg Sytertoppen. Otroligt otillfredställande, men likväl spännande.  På ett par ställen var man ganska utsatt. Snöfält som skulle korsas, ledmarkeringar som var översnöade. Jag har aldrig vandrat själv förut. När man är flera har man tid att jaga upp sig kring alla beslut som ska fattas. Nu bara gick vi. Insåg först senare att det kanske var farligt när vi sparkade in steg i sommarsnön och allt var vitt. Aja.

Den sista toppen vi besteg var den vackraste.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 15:54